Idag ville Selma lära sig cykla utan stödhjul. Så av med dem och sedan var det bara att hålla i pinnen och springa... Det är en speciell känsla när man gör saker med sista barnet. Nu kan vi stryka stödhjul på listan över saker som sista barnet växer ifrån, spännande men lite skrämmande.
Hursomhelst så kommer det att behövas fler träningsrundor då balansen inte är helt hundra och ibland glömmer hon att titta rakt fram. Men med tanke på att hon i våras inte kunde trampa och köra med stödhjul på har hon gjort enorma framsteg. Känner jag Selma rätt cyklar hon själv innan sommaren är slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar