Kärlek

Idag för 9 år sedan träffade jag min stora kärlek. Att det var på kollo i Höllviken jag skulle träffa mannen i mitt liv den där sommaren 2002 var inget jag planerat. Jag hade nästan gett upp hoppet (iallafall just då) på att hitta min drömprins, men det var kanske därför... Att vi sedan flyttade ihop och tillsammans har fått två underbara barn och upplevt en massa roliga saker är underbart. Och det är faktiskt så att jag idag är minst lika förälskad i honom som jag blev den där kvällen för nio år sedan. Jag kan fortfarande känna hur hjärtat bultar lite extra när jag är på väg hem och vet att han är hemma och väntar på mig. Jag vet att han alltid ställer upp och när jag har behövt honom som mest har han varit där och är där fortfarande, han får mitt liv att bli perfekt. Ibland får jag nypa mig hårt i armen för att se att det inte är en dröm. Självklart är vi inte alltid överens men tur är väl det. Visst kan jag bli tokig på alla hans strumpor som ligger på golvet istället för i tvättkorgen, MEN jag är säker på att mina hårgummiband och läppglans som ligger lite överallt inte är så uppskattade heller Men som tur är överlever vi både strumpor och hårsnuddar, bara vi gör det tillsammans. Älskade Joel, du får mig att må bra, du får mig att skratta. Jag vill tillbringa resten av mitt liv med dig och få uppleva ännu mer saker tillsammans med dig. Det är tillsammans med dig och våra barn jag vill vara, älskar dig!